Datorrensning
Men varje gång jag ska rensa papperskorgen blir jag så nervös att jag måste kolla igenom nästan alla dokument igen, för att se så att jag inte har kastat något viktigt eller något som kan vara bra att ha. Och det tar ännu längre tid.
Till slut brukar det bli så att jag har återställt hälften av dokumenten jag slängt, och hälften ligger kvar i ppaperskorgen. Där får de ligga ett tag så att jag sen kan komma tillbaka och se om det är något jag saknat efter en tid.
Om jag har svårt att slänga saker? Jo, ganska. Men den här proceduren visar ju också att jag har en del beslutsångest, och att jag behöver rensa mer än datorn - huvudet.
Nu dags för rensning i mailen.
I sängen
I sängen i stället för att vara hemma i Skåne hos lillebror som idag har konfirmerat sig.
Världsklass på dålighet.
Vanlig förkylning?
Tredje allvarliga förkylningen på två månader. Folk i familjen har haft något som heter microplasmalunginflammation. Typ. Kanske är det det jag har? Mycket lustigt. Eller så reser jag helt enkelt för mycket.
Dessutom så är det inte så lätt att vara pigg och på när någon går bort. Saker ska fixas, folk ska tröstas och grejer ska tänkas på. Inte världens bästa tidpunkt att vara sjuk på - men är det någonsin det?
Usch
Jag står rakt upp och ner och vet inte vad jag kan göra. Bara att vänta och se. Bara att stå hjälplös. Jag vill hjälpa. Men med vad? Hur gör man? Vad gör man? Vad säger man?
Vet inte ut eller in. Och inte blir det bättre av en tokförkylning med feber och hosta.
Pust
Jag och en kollega kom fram till att vi har sett himeln ytterst få gånger det senaste halvåret, de kan tillochmed räknas på fingrarna.
Bort med slask och fejksnö. Fram med knoppar och visslande fåglar. NU!
Hmpft.
Trist, och hjärtekrossande på ett sätt, men skönt på ett annat. Engagemang finns, men fanns egentligen tiden?
I'll be back.
Behöver jag säga min ståndpunkt i den här frågan?
Chefen får betalt för suprundan
Att inta alkoholhaltiga drycker till sena kvällstimmen brukar inverka menligt på artikulationen.
Men enligt det japanska mäklarföretaget förbättrar suprundan kommunikationen.
Företaget betalar gärna chefen extra pengar för att delta.
Mellanchefer som har 20 eller fler underlydande vid det japanska mäklarföretaget Japan General Estate får hädanefter närmare 20 000 kronor extra - i månaden - för att dricka med de anställda på kvällstid.
6 000 till icke-rökare
Suprundor efter arbetstid hör visserligen till den japanska företagskulturen, men riktade alkoholsubventioner är något nytt.
Kritikerna anser att suprundorna är en anledning till att Japans befolkning minskar - männen är helt enkelt aldrig hemma.
TT AFP
Hmpft.
Vill inte.
Vaknade med halsont i morse. Och nu går jag runt i en dimma som jag vill gnugga bort från ögonen. Men det går inte. På jobbet sitter jag i mitt kontor (nu har jag fått ett med dörr!) och känner mig inte så värst social.
Om jag stänger in mig kanske bacillerna får det så tråkigt att de går hem.
Parantesdag
Tillåt mig.
- Hyra en film
- Ligga under en filt
- Dricka the
- Slumra
- Bli matad
- Få massage
- Slippa tänka
- Slippa göra
- Slippa vara
Jag har den hemskaste förkylningen ever.
Det är jobbigt att bli vuxen, ibland.
I alla fall när man ska gå till tandläkaren och för första gången betala.
Jag fick tid för en vanlig undersökning. Efter många nervösa minuter fick jag svar att jag inte hade några hål. Och vad får jag betala - jo hela 577kr. För en enda jäkla undersökning! Inte borde man få betala när man inte har några hål. Då kunde jag ju lika gärna inte ha behövt att gå dit!
Utan att ha åstadkommit något, alltså tandläkaren, gick jag därifrån med ett onödigt hål i plånboken. Pyttsan!
I väntans tider? Eller va?!
Sedan när har frissan serveringstillstånd?
- Får det lov att vara ett glas rött medan du väntar på din frugas klippning?
- Aatack. Varför inte. Det är ju trots allt fredag,...
Jag minns minsan den gamla (?) god tiden då man i bästa fall erbjöds en pappermugg med blaskigt kaffe och en sönderbläddrad skvallertidning.
Skärpning! Vart sjutton ska detta leda!?
Stay out of it.
Att bli matförgiftad rekomenderas inte. Absolut inte.
Yuck.
Har tillbaka min röst - till det ganska normala. Men jag hotar och hostar och hostar. På torsdag ska jag till Island. Jag måste bli frisk till dess.
Jag måste helt enkelt se till att jag blir frisk. Jag får nog ta till mirakelkuren.
Hmpft.
Inte dagens miljötanke direkt. Jag skyller helt och hållet på bacillen som gjort mig sjuk.
Blä-dag
Det bästa är när jag hittar en ställning i soffan som inte gör ont i nacke och axlar. Då krävs det fyra kuddar, en filt, fjärrkontrollen och telefoner till hands, ett glas med vatten, och en hög med tidningar och ett paket alvedon. När jag väl hittar den där ställningen är det omöjligt att frivilligt resa sig upp.
Idag är jag helt klart bättre än igår. Men inte bäst. Jag har ätit en smörgås, några vindruvor och druckit några glas vatten på tre dygn. Nu är jag klen av näringsbrist också. Blä. Så nu sitter jag och äter gurk- och morotsstavar och dippar i dill-och gräslöksdipp. Faktiskt ganska gott.
Någon som har ett tips på vad jag kan göra när jag ligger här?
Jatack.
Jag fryser, är trött och är mosig i hela kroppen. Vädret ute gör inte saken bättre direkt. Knappt någon sömn i natt på grund av orolig kropp. Kanske är jag på väg att bli sjuk? Vill inte.
Hmpft.
Ajj.
Sloveniens bidrag - bland det värsta jag har hört i mitt schlagerliv. Ajj och ont i öronen.