On the road, again.
Let's keep in touch.
Jäsp.
Allt går i snigelfart på jobbet. Och den där klipptiden klockan sex känns som en evighet iväg. Pust.
Saknad tid.
Vi var femton.
Vi satt längst bak i bussen med en gitarr och sjöng med. Halvt skrikande.
Vi låg på luftmadrasser över hela landet och vi låg vakna nätterna långa.
Vi längtade tills nästa gång vi skulle ses.
Vi hade tipspromenad i små städer.
Vi samlade olika poäng på olika träffar.
Vi tyckte det var roligt att alltid vara borta från hemma.
Vi pratade och fnissade i sol, i regn och i snöstorm.
Tänk. Tiden går snabbt. Nu när jag åker på frisksportträff sitter jag längst fram i bussen. Hör dem där bak sjunga med i gitarrspelandet och har ont i ryggen av för lite sömn på för hårt golv.
Det var skönt att förr kunna åka bort på helgerna och komma bort från skolan. Bort från familjen och bekymmer.
Nu är det skönt att komma hem igen att ta tag i det som kanske bekymrar istället för att fly. Skönt att vara hemma och arbeta som vanligt. Att få sova i sin egen säng. Hela natten.
Det finns personer som jag än idag har kontakt med, men oftast bara när man träffas så här. Som på den gamla goda tiden.
Just nu längtar jag tillbaka till den där tiden. Till intimiteten till vännerna som åkte som jag.
The blogworld.
Jag - Carrie?
Gjorde ett test på Facebook. Vilken Sex and the city-karaktär är du?
Jag blev tydligen Carrie. Men mina resultat blev Samantha. Men ändå blev jag Carrie. Kanske är jag för feg för att vara Samantha?
Nu väntar jag på att få se serien. Så att jag kan identifiera mig själv med henne. För är det inte det som är saken nu? Att man känner en samhörighet?
You are "Carrie Bradshaw"!
You are creative in all things you do. Whatever your passion is--be it writing, shoes, or adorning yourself--you are constantly inventive. Your keen eye for beauty and color lead you to try new things. Those new things combined with your friends admiration of you makes you a trendsetter. You're the type that would accentuate your wardrobe with a red rose lapel pin and discover that everybody is wearing it the next day. And why not? It looks fabulous.
- och för den delen så tror jag inte på det fetstilta. Även om det skulle ha varit roligt.
Funderingar.
När jag gick av bussen hade jag både ont i huvudet och var yr. Skumt.
Om man äter mycket glass så att man är kall i kroppen - känner man kylan när man går ut då?
Kan man jonglera med två glas och en vattenkanna fylld med vatten?
Svar ja. Men med risk att hela golvet blir blött.
Snö.
Efter några dagar ledighet och vila är det dags för jobb i morgon. Känns faktiskt riktigt riktigt bra.
- Nu, promenad till secondhandbutiken. Iklädd vantar, halsduk och mössa. Oyeah!
I like.
Tydligen ska det bli snökaos ikväll här i Stockholm. Jag bara ler - och ser fram emot den nerringlande nederbörden. Jomenvisst - så länge det inte skapar problem eller andra onödiga saker som brukar drabba alla, så är det bland det bästa som finns. Snön alltså - inte kaoset. Snö = positivt!
Rensat.
Allt går så mycket fortare - och allt känns nytt och fräscht. Som om jag har en ny dator - helt enkelt.
Kan man göra en ominstallation i hjärnan också? Är det det som kallas för semester? - I så fall är det rensning i helgen, för i morgon drar jag till Gotland.
Pust.
Jag går själv genom gatorna, eftersom jag gick före de andra från middagen för lite justeringar på dagens lunchställe.
En man som i vanligtsvis haffar folk in på restaurangen han jobbar på, börjar prata med mig, jag undviker honom och han följer efter. Han börjar prata på engelska, och jag går snabbare och snabbare (men tillräckligt snabbt för att inte ramla på ojämna trotoarer). Han säger att jag har samma ansikte som henne i hans dröm - fast där heter hon Tiffany. Och sen undrade han vad jag hette och försökte gå i fatt mig. Hela fiskgatan. Och två män från en annan restaurang börjar säga till mig att jag inte skulle vara så nervös - och de tyckte jag skulle stanna för att prata med honom. "Du kan stanna här med oss."h
Jag sa inget, jag tittade inte bakåt. Jag gick bara på - såg oberörd ut. Men inombords hoppade hjärtat och det enda jag kom at tänka på var om Andreas var i stan. Jag tg upp telefonen och ringde honom. Lyckligtvis var han kvar i stan och jag gick bara något kvarter till för att träffa honom och några från hans grupp den här veckan.
Mannen fäljde efter mig hela fiskgatan upp mot Grande Place och ropade saker jag inte förstod - eftersom det kom både på franska och på ett annat språk jag inte uppfattade.
Inatt och idag på morgonen har jag gått runt och funderat på vad jag skulle ha kunnat gjort i stället. Skulle jag ha vänt mig om och bett honom dra åt skogen? Eller skulle jag göra samma sak om det hände igen? Jag har faktiskt ingen aning, men tankar är bra att tänkas på. Så att jag i alla fall är beredd nästa gång.
Hmm.
Ikväll Bryssel. Innan dess packning av en rejält stor resväska som ska ner till kontoret med massa prylar. Kan man hyra en sån där som finns på hotell - så att jag slipper bära upp väskan fyra trappor?
Skulle gärna ligga i en soffa invirad i en varm filt, läsa en tidning, dricka något varmt och få lite massage. Men just det - jag har ju gjort det i helgen. Bara tagit det lugnt, exklusive massagen.
Det känns idag - att jag har varit tokledig hela helgen. För idag har jag gått runt som en degklump och inte riktigt hängt med i tempot.
Det är dumt att vara tokledig. Eller?
Tokledig.
Vardagsrummet har fått gardiner medtillhörande gardinstång, blomma, vas, papperskorg, ljus och ljusstake.
Köket har fått en hushållsrullshållare (älskar det ordet), gardiner med gardinstång, ljusstakar, blommor, tallriksunderlägg, tallrikar och glas.
Dessutom har jag köpt in en garderobsbelysning, strykjärn och strykbräda. Och galgar.
Nu är det sovrummet som ska inredas och hallen. Men det får bli nästa månad. När jag fått in nya deniros på kontot. Helt klart.
Völkommen förbi så får du en bulle, eller två.
A favorite.
Nu väntar jag bara på Promod, I am och In Store - sen kan jag tänka mig att stanna kvar i Sverige resten av livet...
I like!
Som jag har längtat.
(Men inte när jag såg den - så jag väntar fortfarande på min promenad. Och den har försvunnit nu. Men nästa gång! Kom, så går vi tillsammans.)