Bebislycka


I morgonkväll åker jag ett gratisflyg ner till Skåne för att hälsa på min nya systerson Matheo. Jag ska dessutom träffa min andre systerson Melvin (dock inte från samma syster) som nu bor i ett nytt hus. Det ska bli härligt att mysa med de små liven. Jag funderar skarpt på att kidnappa dem båda två och ta med dem till min lägenhet här uppe. :P




image25


Beroende.

Jag har adlrig varit mycket för att springa. Dels för att det har varit så urbota trist, men framför allt för att min kropp inte pallat med. Slitna knän, sned rygg och kramper i nacke har varit några krämpor att tas med i löpandet.

Men sedan några veckor tillbaka springer jag nuförtiden tre gånger i veckan. Och jag älskar det. Jag har till och med lyckats springa vilse i Vagnhärad när jag  var där i torsdags. Lycka till med att göra om det, om du kan.

I lördags var jag ute i Hagaparken i närmare två timmar och sprang och promenerade. Riktigt skönt. Snart bär det av hemåt från jobbet, och jag riktigt längtar efter att få ta på mig mina löparskor och få ge mig ut i skogen.


Målmedvetenheten sprudlar. I'll be back.

Tack.

Är vid liv. Och har massor av inspiration nu. Suveränt. Men inte orken. Migrändag. Vi hörs i morgon.

Hmpft.

Min blogg är nog den tråkigaste ever. Sorry. Ge mig ett lyft, någon. Annars...

Vill inte.

Jag håller på att bli förkyld igen. Bad. Jag har npg aldrig varit så här mycket förkyld på samma år som det här senaste. Really bad.

Vaknade med halsont i morse. Och nu går jag runt i en dimma som jag vill gnugga bort från ögonen. Men det går inte. På jobbet sitter jag i mitt kontor (nu har jag fått ett med dörr!) och känner mig inte så värst social.
Om jag stänger in mig kanske bacillerna får det så tråkigt att de går hem.

Dagens rus:

På repeat hela dagen, just den här versionen.

- - -

I see trees of green........ red roses too
I see 'em bloom..... for me and for you
And I think to myself.... what a wonderful world.

I see skies of blue..... clouds of white
Bright blessed days....dark sacred nights
And I think to myself .....what a wonderful world.

The colors of a rainbow.....so pretty ..in the sky
Are also on the faces.....of people ..going by
I see friends shaking hands.....sayin'.. how do you do
They're really sayin'......i love you.

I hear babies cry...... I watch them grow
They'll learn much more.....than I'll never know
And I think to myself .....what a wonderful world


The colors of a rainbow.....so pretty ..in the sky
Are there on the faces.....of people ..going by
I see friends shaking hands.....sayin'.. how do you do
They're really sayin'...*spoken*(I ....love....you).

I hear babies cry...... I watch them grow
*spoken*(you know their gonna learn
A whole lot more than I'll never know)
And I think to myself .....what a wonderful world
Yes I think to myself .......what a wonderful world.


Plugg

Nu har Santiago åkt. Nu åker mina pluggböcker fram.
För det är ju så. Nuförtiden (läs sedan en vecka tillbaka) pluggar jag på distans. Jag läser 10 poäng högre ledarskapsutbildning på halvfart över ett år. Gött. Men det innebär 10 timmar plugg varje vecka, utöver arbetet såklart. Än så länge är det riktigt riktigt bra. Men visst, en sådan här dag skulle jag gärna gå en lång promenad och se alla mina nya CSI-avsnitt eller göra matlåda till hela veckan.
Men det blir gruppspykologi för hela slanten. Lite schysst salsamusik i bakgrunden - så löser sig allt.

Läser i min bok och man diskuterar olika teorier om en grupps dynamik. Då kan jag inte låta bli att fråga mig själv;

- Kan en grupp ha en själ? Vad säger du?

En kväll i svenska Stockholm

- Promenad i city
- In på NK och köpte släta bullar
- Kollade på svenska konstgrejer, typ glas och desigstuffs
- Gick vidare till Kungsträdgården
- Hyrde skridskor och åkte
- Åkte utan att ramla
- In på ett café och dricka varm choklad med vispgrädde
- Promenad längs vattnet
- Tunnelbanan hem
- Köpte grädde och mandelmassa
- Gjorde semlor
- Köpte pizza och frukost
- Tittade på tv och sen Charlie Wilson's war
- The och semla till efterrätt - och belgisk choklad

Santiago är på besök. Santiao är från Ecuador. Vi träffades i Bryssel, och träffas varje gång jag är där. Nu är han här - och jag försöker visa Sverige. I alla fall Stockholm.

Han tycker vi har konstiga traditioner (semlorna) men goda.

Idag fortsätter äventyret. Snart bär det av in till Gamla stan, slottet, och sen båt över till Djurgårn. Sen blir det Melodifestival för oss. Har försökt förklara vad det innebär, och det går väl sådär. Vi får väl se vad han tycker om det ikväll. Välkommen förbi - om du vill hänga med oss och den belgiska chokladen.


Parantesdag

Det är sådana dagar då inget går rätt. Allt går fel och jag känner mig konstig och dum. De dagar har jag för några år sedan döpt till parantesdagar. En dag som är inom parantestecken. Det står där, men man behöver inte alltid läsa det, och oftast är det inget viktigt som står i dem.

Tänkvärt

"Allt det vi irreterar oss på hos andra
kan leda till större förståelse av oss själva."