Ohno.

Jag saknar kaffet som det brukade vara på La Fontaine. Jag saknar att inte kunna kika in genom fönstret och se ett friendly face. Jag saknar att inte kunna springa dit när jag känner mig ensam på kontoret. Jag saknar vänskapen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback