Tadaaa!
Helt otroligt! Jag var på visning i lördags i Stockholm och det skulle även 20 andra också tydligen fick jag reda på när jag var där. Men tydligen kom det 43 stycken och kollade.
Idag ringde han och frågade om jag fortfarande var intresserad. Och visst var jag det - och då fick jag den! Jag hamnade först på hans lista! Han valde mellan mig och en annan - och han ringde mig först. Och jag har nu ett boende för hösten!
Tjohoo!
En tvåa på 58 kvadratmeter med stort kök med matplats i Sköndal. Jag bli Sköndalsbo alltså! Fy fanken vad glad jag är!
Pust.
I will come back as a new person.
Hilton = klass
"Toaletten är låst!" - Nej, Peter. Dörren går inåt.
Annars är allt bra... Jag ska bo heltid på Hilton. Oyes.
Tadaa!
(Just nu är det inte upplagt, men det kommer.)
Ingen aning vad jag ska skriva för rubrik.
Ska tillbaka till Bryssel på måndag. Med SAS - är det tänkt. Nu verkar det som att det kanske inte blir så. Hur gör vi då? Vi har ju en grupp som väntar på oss där nere. Kan man åka tåg ner till Bryssel?
Fint väder. Kanske klänning som gäller? För övrigt så hittade jag en klänning i går. Mingel-klänning kanske?
Fullt upp.
Jobb. Tåg. Presentation. Alkoholdiskussion. Tåg. Jobb. Sömn.
Helt slut. Tempo hela dagen.
I morgon är det konferans på Lidingö folkhögskola om den digitala klyftan inom folkbildningen. Ska bli spännande. Och idag ringde bossen och frågade om han fick göra sällskap med mig. Och visst får han det.
God natt.
Glädje.
Livet leker. Helt klart. Med träningsvärk för tillfället.
Hmpft.
Så ni vet.
Därav lite borta från bloggen.
Min att-göra-lista idag.
- Handla
- Städa
- Planera √
- Jobba
- Bli frisk
Uppdatering:
- Torka golvet
- Torka väggarna
- Krama ur handduken
(Det regnade in i lägenheten. Japp. Sant. Nu när elen äntligen är fixad så börjar det regna in. Den här jäkla lägenheten börjar gå mig lite på nerverna.)
Serbien tog hem segern.
Himlen vet att ditt namn är min bön.
Fri översättning av Nina. Ganska fin text.
Och Serbien har varit i min topp-tio-lista från början. Gött. Allt annat än Ukraina fick ta hem det. Även Bulgarien - som jag avskyr högt. Ungefär lika högt som Sloveniens bidrag. Fortfarande. Sorry Nina. (Trots propaganda från henne så ogillar jag den fortfarande. Så det så.)
Bara så ni vet...
Nu gäller det.
Host host snörvel host.
Ikväll blir det bra tv i alla fall. Jag hoppas det i alla fall.
Och de som går vidare är...
Vitryssland
Makedonien
Slovenien (vad sjutton hände?? Well, grattis Nina.)
Ungern
Georgien (helt okej, faktiskt!)
Lettland
Serbien
Bulgarien
Turkiet
Moldavien
Jaja. 5 av 10 är inte så felgissat.
Ajj.
Sloveniens bidrag - bland det värsta jag har hört i mitt schlagerliv. Ajj och ont i öronen.
In full show.
Vitryssland
Belgien
Nederländerna
Serbien
Danmark
Estland
Moldavien
Andorra
Makedonien
Turkiet
Vilka röstar du på?
Arkarna
Ups.
- Men det är jag ju!
Jag skönk genom jorden när jag sa ovanstående kommentar i Parlamentet till en i KRIS-gänget (Kriminellas Revansch i Samhället) som är på besök i Bryssel...
tihi
Strejken är över
Mycket som är på gång, både inom jobbet och inom frisksport. Idag har jag jobbat åtta timmar jobb, och dessutom sex timmar frisksport. Och ändå känns det som att jag inte har kommit någonvart.
KRIS är på besök härnere i dagarna, så mycket tid går att lotsa dem i stan och till och från olika möten. Så vet ni var ni har mig. På Parlamentet på dagarna och framför och under massa papper på kvällarna. Puh.
Strejk.
Och bara så ni vet, jag hejjar fortfarande på Royal.
Arhh!
Jag vill inte ha ett studentrum, eller ett rum hos någon annan. Jag vill ha mitt eget! Hjälp!
Jag blir tokig.
Kommissionen - en folkfest?
Idag har det varit tjo och tjim i hela stan. Open days - alla museum, eu-institutioner och andra grejer har varit öppna och det har varit folkfest. Framförallt vid Kommissionen var det fullt med folk som folkfestade när jag gick förbi. Livemusik, matstånd, olika prejoektredovisningar - däribland en husvagn som var afrika-inspirerad med sand på marken och med personer som spelade på afrikanska trummor, massvis med barnaktiviteter såsom ansiktsmålning, legobygge, hopptorn och mängder med djur - livs levande i burar. Allt från höns till kor till ugglor till en gigantisk häst som de skodde om som på den gamla tiden. Och så fick jag se en rumänsk dans samt en bulgarisk med folkdräkter och handgjorda skor. In till Kommissionen var det lång kö. Hela tiden. Bra att folk - och då menar jag vanliga människor/belgare - får chansen att komma in och se hur det ser ut. Inte bara srtessa förbi och se en massa kostymer gå in och ut i de viktiga byggnaderna. Nu kan de få se hur verkligheten ser ut. Och först då kan de få vara med om verkligheten.
Nattens bravader
Men det var en total förvrängning av den verkliga bilden. En stor förrätt med slovensk salami, ost, getost med sallad och vindruvor och valnötter. Otroligt gott - och mycket. Sen blev det soppa som andra förrätt, en soppa som man tillagar på ett speciellt sätt - det tar hela fyra timmar att göra den. Sen kom huvudrätten in som bestod av deras färksa nypotatis (nästan godare än våra) och en fin, alldeles lagon köttfilé av något slag. Jag är inte så förtjust i köttbitar - men den här var helt annorlunda. Till det fick jag en slovensk sallad och rostade grönsaker och en god sås. Till dessert fick jag en kak-tårta som var gjord på äpplen och något mer. Kan tyckas påminna om äppelkaka - men så är verkligen inte fallet.
En middag med mycket got mat och mycket gott sällskap. Wow säger jag bara.
Middagen avslutades och vi åkte in till Havanaclub för att möta Nils. Vi stod utanför ett tag och snackade och sen kom på vi att vi kanske skulle gå in. In till tempo och skön musik. Mycket folk. Klockan 4 började vi komma på att de höll på att stänga, så vi drog ganska snabbt för att få tag på våra jackor. Rutinerat.
Sen gick vi upp till Louisa och Nils skulle ta sin bil hem till stan utanför Bryssel där han bor. Nina och Luka skulle ta en taxi hem till sig, och jag en till mig. Det slutade med att Nils fick följa med mig hem och låna gästrummet eftersom de hade bogserat bort hans bil från där han hade ställt den. Klant. Så vi åkte hem, satte oss och pratade och drack te och plötsligt var klockan 6.30 på morgonen. Ups. Kanske dags för lite sömn - Nils skulle ju hämta bilen hos polisens garage(eller vad det var) klockan 11.30. Sömn och sen upp och åka till stället. Sen bjöd han på lunch för tack för hjälpen. Sen åkte jag hem till mitt och han åkte hem till sitt - några timmar senare än väntat.
Så nu kan jag skryta med att jag känner en riktig belgare. Så det så. Det är det inte många som gör - som är utländska i Bryssel. Men jag gör.
Riktigt riktigt skoj. I love my life.
Firande.
Sen kommer Nils från södra Belgien hit (han som pluggade med Luka i Finland förra året) så ska vi gå ut och göra Havannaclub osäkert. Ska bli himla skönt att få komma ut och shaka lite.
Men först en liten power-nap, det blev ju rysligt tidigt i morse på grund av elektrikern. Och sen lite fika och sen in i duschen - sen får kvällen komma!
Och just det. Uppföljning;
Elektrikern stannade i hela fem timmar. Han jobbade och flåsade, medan jag satt tyst bredvid med min dator och jobbade. Plötsligt utbrister han "Cé problém, cé problém!! (eller hur det nu stavas). Hoppsan tänkte jag. Tydligen kom han på att han kunde ju inte borra där han borrade. Men, efter lite hårslitningar så lyckades han på något sätt bli klar. Och jag hjälpte honom bära ner alla saker till hans bil - och sen var jag själv kvar med högar av damm, flisor, kabelsnuttar och annat skit.
Så kan det vara. Men nu är det ganska skönt att vara ensam igen - bättre ensam och tyst än med någon och tyst - på grund av språkbrister. Helt klart.
Paris.
Medan elektrikern springer runt kan jag ju passa på att blogga om underbara Paris!
Eiffeltornet, Notre Dame, Seine, Sacre Cour, Montremart, Louvren, Or'ssey. Underbara platser. God mat, trevligt folk. Men det som verkligen känns otroligt är att vi på tisdagen gick några kvarter upp till Bastille - där var det manifestation med massor av ballonger, plakat, trummor, affisher och glatt folk. En stor vagn stod mitt i rondellen och polisen spärrade av hela rondellen så bilar inte fick tillträde.
Plötsligt börjar allt. Tjo och tjim. Applåder och hejjarop. Ségolène - Président, Ségolène - Président, Ségolène - Président hör jag så högt att jag tror att jag ska bli döv. Och plötsligt står hon där. Damen. Självaste Ségoléne. Häftigt. Sen höll hon ett tal som överöstes med applåder. Och jag var helt stum under hela hennes 10 minuter. Jag förstod en del av vad hon sa. Men fattade aldrig poängerna när publiken ropade ja, nej eller skrattade.
Men jag var där. Jag hade Ségolène Royal som första maj- talare. Slå det om du kan!




Belgare.
Nu sitter jag här vid datorn. Elektrikern - som bara pratar franska vilket inte gör det så socialt - springer runt och mäter, borrar, förstör väggen, limmar, mäter igen, fixar och donar.
Förhoppningsvis kommer det att bli bra. Men man kan ju aldrig veta när det handlar om belgare. Tyvärr. Just nu ska han borra genom hela trappen - på djupet - och han har en gigantisk borr. Och det luktar bränt.
To be continued...
Besök.

I morgon kommer Junilistan med 20 personer till kontoret. Har nu kånkat runt alla möbler och ställt i ordning stolar och bord. Frukt, Godtemplardricka, kakor, kaffe, the och vatten ska det bjudas på. Och ded ska få avnjuta allt medan jag håller en presentation av NBV:s arbete här nere. Frågan är bara om jag kommer att lyckas balansera datorn på tv:n... Projektorn ser du på dvd:n, och datormåste få pöats någonstans. Äh. Jag får helt enkelt sova på saken...
God natt!
I väntans tider...
Sitter inne i en stor sal med över 100 personer och tolkar på ESK och väntar och väntar och väntar...
Idag är det alkoholstrategin som är uppe i en av grupperna i ESK - Ekonomiska och Sociala Kommitten. Tydligen skulle det tas ett ärende innan strategin skulle diskuteras. Vi gick in i salen klockan lite efter 10.00. Nu är klockan 16.00 och vi har fortfarande inte kommit in på "vår" fråga.
Rapportören för strategin; Mrs Van Turnhout, sitter och löser korsord. Hennes expert ser sömnig ut. Medrapportören Thomas Janson sitter och läser tidningen på internet. Andrine som är hans expert sitter och svarar på mailen. Jag och Peter sitter och sysselsätter oss. Vinindustrin sitter bredvid oss och ser allmänt uttråkad ut.
Nu vill vi sätta igång och diskutera, strida, våndas, engagera och propagera. Nu måste det snart vara dags för oss att visa att vi kan - bara vi vill. Kom igen nu.
(Parisresan kommer det att bloggas om, jag lovar.)